Valet av mottagarna av Demokratiutmärkelsen 2017

 

Bakgrund

År 2017 beviljar finansministeriet, justitieministeriet och Finlands Kommunförbund för tredje gången en demokratiutmärkelse. Utmärkelsen beviljas aktörer eller organisationer inom den offentliga förvaltningen som främjat demokrati och öppen förvaltning.  Syftet är att lyfta fram vikten av öppen förvaltning och uppmuntra den offentliga förvaltningen att beakta kommuninvånarnas och medborgarnas möjligheter att delta. År 2017 är temat för utmärkelsen partnerskap.

Som mottagare av demokratiutmärkelsen kunde nomineras exempel på ett verksamhetssätt, en verksamhetsmodell, ett förfarande eller en process som stödjer en partnerskapsbaserad verksamhetskultur på nationell, regional, lokal eller gräsrotsnivå. 2017 års utmärkelse beviljas en kommunal och en statlig aktör/organisation.

Vid bedömningen av förslaget fästes uppmärksamhet vid

• hur verksamheten utgör ett partnerskap och hur verksamheten skiljer sig från mer traditionellt samarbete,

• hur verksamhetssättet, verksamhetsmodellen, förfarandet eller processen har stärkt partnerskapet,

• vilka parter som deltar i verksamheten och på vilket sätt dessa har förbundit sig till partnerskapet och

• vilka konkreta resultat och vilket mervärde för partnerskap verksamheten har lett till.

Därtill fästes uppmärksamhet vid

• hur det partnerskapsbaserade verksamhetssättet ursprungligen har valts och byggts upp,

• om partnerskapet har blivit en etablerad del av parternas verksamhet,

• hur växelverkan, förtroende och jämlikhet mellan parterna syns i praktiken,

• hur man har löst problemen som i allmänhet förekommer vid samarbete,

• vilket problem eller behov man strävat efter att lösa genom partnerskapet och

• hur förfarandet har främjat delaktighet och demokrati.

Kandidater kunde nomineras av vem som helst som vill belöna aktörer som främjat partnerskapsbaserad verksamhet eller lyfta fram ett verksamhetssätt, en verksamhetsmodell, ett förfarande eller en process som främjat en partnerskapsbaserad verksamhetskultur. Nomineringar med motivering skulle lämnas in senast den 28 februari 2017.

Pristagarna valdes utifrån nomineringarna av en jury med företrädare för finansministeriet, justitieministeriet, Finlands Kommunförbund samt vinnarna av de föregående demokratiutmärkelserna Tyrnävä kommun och jämställdhetsinformationstjänsten vid Institutet för hälsa och välfärd.

Utmärkelserna delades ut vid festseminariet för Finland 100-jubileumsårets demokrativeckor som ordnades den 30 mars 2017 i Helsingfors.

 

Kandidaterna och beviljandet av Demokratiutmärkelserna

Juryn som tillsatts för uppgiften valde pristagarna bland sammanlagt 12 kandidater.

Med beaktande av kriterierna som ställts för utmärkelsen valde rådet som mottagare av Demokratiutmärkelsen 2017 gruppen för utveckling av Esbo centrum och Brottspåföljdsmyndigheten. Båda har på ett utmärkt sätt byggt upp ett partnerskapsnätverk med många slags aktörer för att skapa en sådan samhällelig genomslagskraft som inte skulle kunna uppnås utan gemensam verksamhet.

Gruppen för utveckling av Esbo centrum bildades år 2015 då det i samband med ett forskningsprojekt observerades att området utvecklas en hel del, men de olika aktörerna känner inte varandra och verksamheten når inte fram till invånarna. Till kärngruppen hör Esbo stads tjänsteinnehavare, forskare och lärare vid yrkeshögskolan Laurea samt invånarföreträdare från Föreningen för Mellersta Esbo och Domsby-sällskapet. Alla intresserade har dock haft möjlighet att delta i gruppens verksamhet.

Nomineraren konstaterar i sin motivering att gruppen är ett lysande exempel på ett partnerskap som bygger ett gemensamt mål och att mervärdet som partnerskapet ger är att ett plus ett är alltid mer än två. Man har delat kostnader, information, lokaler och kunskaper. Ett gemensamt kontaktnätverk är betydligt mer omfattande än de nätverk som var och en av aktörerna har på egen hand.

Under de senaste två åren har gruppen genomfört flera försök och projekt som har syftat till att öka invånarnas möjligheter att delta i utvecklingen av sitt bostadsområde. I spelet Budjetoi puisto (budgetera parken) fick invånarna välja nya utrustningar och planteringar till Södrik aktivitetspark. I projektet Silta on meidän (bron är vår) söktes lösningar till tillståndsförfarandet som ansågs vara för komplicerat och byråkratiskt. Som bäst pågår bland annat projektet Mun Idea (min idé), där man delar ut finansiering för lokal verksamhet i form av deltagande budgetering.

Brottspåföljdsmyndighetens strategi har kristalliserats i tre pelare som är att leda klienten in på stigen mot ett liv fritt från brott genom ett aktivt nätverkssamarbete, en säker väg mot en öppnare och mer effektfull verkställighet samt en motiverad och välmående personal. Innehållet i verkställighet av straff och samarbete med andra myndigheter och aktörer i den tredje sektorn, bland annat med hjälp av en metod som bygger på fångarnas självkännedom, ökar de dömdas chanser för återanpassning till samhället.

Fängelsekonceptet syftar till att minska återfallsrisken och ge medborgarna ökad insikt i hur påföljdsprocessen sker. Närarbete går ut på att öka samverkan mellan fångar och personal och främja samarbete mellan olika yrkesgrupper. Brottspåföljdsmyndighetens generaldirektör Esa Vesterbacka har konstaterat att när man vid fängelserna på ett genomgripande sätt satsar på interaktivt närarbete, kan man skapa en inlärningsmiljö, där ”every contact matters”. Som ett bra exempel på detta kan nämnas affischkampanjen Muutoksentekijät som syftar till att stimulera till diskussion om närarbete och påminna medarbetarna om målen för projektet mitt i det dagliga arbetet.

Med demokratiutmärkelsen vill man tacka pristagarna för ett välgjort arbete, dela erfarenheterna och lärdomarna som fåtts av verksamheten och uppmuntra de prisbelönade instanserna att utnyttja den respons de får av olika aktörer för att utveckla sin verksamhet ytterligare.


Jaa somessa

Share on Facebook0Share on Google+0Tweet about this on TwitterShare on LinkedIn0